Händel & Haydn – Krig och fred

Händel: Dettingen Te deum, Haydn: Nelsonmässan Kvällens konsert innehåller två skilda verk som båda har anknytning till slagfältet och brittiska militära segrar över Frankrike.

Under det österrikiska tronföljarkriget ledde kung George II 27 juni 1743 personligen en armé bestående av engelsmän, hanoverianer och österrikare mot fransmännen vid Dettingen am Main.

George II var ingen lysande strateg men en modig och energisk soldat.

Det var sista gången i historien en engelsk monark personligen ledde trupperna i fält. Trots ett dåligt utgångsläge för engelsmännen blev fransmännen slagna och tvingades fly.

Nyheten om segern vid Dettingen togs emot med stor entusiasm i London och hovkompositören George Friedrich Händel började skriva ett särskilt, ceremoniellt Te Deum 17 juli 1743.

Söndag 27 november 1743 när kungen slutligen återvänt till London framfördes stycket vid morgongudstjänsten i Chapel of S:t James´s palace under Händels ledning inför den kungliga familjen.

När Haydn anställdes vid familjen Esterházys hov 1761 som andre kapellmästare hade fortfarande den åldrande kapellmästaren Gregor Werner ansvar för kyrkomusiken vid hovet.

När Werner fem år senare avled, efterträdde Haydn honom som kapellmästare och fick även ansvar för kyrkomusiken.

Då hade han också fått en ny Prins Estarházy som arbetsgivare, vilken inte var särskilt intresserad av kyrkomusik.

Denna del av hovmusiken fick förfalla vilket var en besvikelse för Haydn, som var en hängiven katolik.

När Haydn skrev Nelsonmässan 1798 stod han på höjden av berömmelse.

Trots detta var hans värld i kaos under mindre än ett års tid hade Napoleon vunnit fyra stora slag mot Österrike.

1797 hade hans arméer marscherat över alperna och hotade Wien.

I maj 1798 invaderades Egypten för att skära av Englands handelsvägar österut.

Sommaren 1798 var alltså en orolig tid i Österrike, i sin egen verkförteckning kallade Haydn stycket ”Missa in Angustiis” (”Mässa i orostid”).

Vad han inte visste – men fick höra samma dag mässan framfördes första gången – var att Napoleon lidit ett stort nederlag vid slaget om Nilen och besegrats av brittiska arméer anförda av Lord Nelson.

På grund av detta började verket kallas för Nelsonmässan.

Titeln befästes definitivt då Lord Nelson och Lady Hamliton år 1800 besökte Palais Esterházy och fick höra ett framförande av stycket.