Farveblind + Gwindor

Band: FarveblindSupport: GwindorDatum: Torsdag 8 oktoberInsläpp: 19.00Live från: ca kl 20.00Lokal: Hus 7Åldersgräns: 13+ i målsmans sällskap/18+ år, läs mer om vad som gäller: https://slakthusen.se/aldersgr...För Köpenhamnstrion Farveblind var det ursprungliga uppdraget helt

enkelt att få saker att hända.

Genom att framkalla en berusande blandning av techno, breakbeat, industrial och postpunk fanns det till en början ingen genomtänkt plan för hur det skulle gå till.

Trion bestående av Jens Asger Lykkeboe Mouritzen, Magnus Pilgaard Grønnebæk och Anders Norre Arendt såg sig själva som en ostyrd projektil av feststartar-typ – ett tankesätt som gav dem oväntad uppskattning som ett eldfängt liveband, med framträdanden på festivaler som Roskilde, Eurosonic och Reeperbahn.”Jag tror att den ursprungliga planen var: vi såg många konserter, och vi tänkte att vi ville göra någon form av konst där vi bryter ner barriärerna mellan att stå på scen och att vara publik”, säger Magnus. ”Så vi ville verkligen göra något där vi lekte med hela den dynamiken.

Och då brydde vi oss inte så mycket om exakt hur musiken lät.

Vi var inte så bra då, vi var inte riktigt producenter än.

Vi lyssnade mest på elektronisk musik och kom från att ha spelat i olika band.”Farveblind började först som en duo med Jens och Magnus, och Anders anslöt några år senare.

Det var då de började finslipa sitt energiska, punkinfluerade förhållningssätt till elektronisk musik: som trio blev låtskrivandet tajtare, arrangemangen mer äventyrliga och deras känsla för textur och melodi utvecklades i nya, spännande riktningar.

Precis som för många andra artister blev coronapandemin en avgörande period för Farveblind att omarbeta och förfina det som gjorde deras interna dynamik så uppskattad på scen från början.”Något väldigt intressant hände när vi tre började komponera och skriva musik, istället för att bara tänka: hur gör vi ett drop för livespelningar?

Hur gör vi en låt som är värd att lyssna på?”, säger Jens. ”Det är viktigt att nämna att hela processen att faktiskt skapa musik – inte bara verktyg för dans – började 2020, när vi i princip satt isolerade tillsammans i en studio.” EP:erna *Mayhem* (2021) och *All Clubs Are Bastards* (2022) förebådar riktningen för deras efterlängtade debutalbum.I bredare drag visar *Micro Pleasures* – som släpps den 15 maj 2026 – Farveblind ha roligt tillsammans med en eklektisk skara artistkollegor som de mött genom åren.

Men dessa 11 spår uttrycker också var ett sådant obekymrat skapande kan frodas i ett samhälle där oro, apati och kaos är utbrett. ”*Micro Pleasures* är en hyllning till de små ögonblick av lycka man hittar i det annars förtryckande vardagliga livet,” säger bandet i ett gemensamt uttalande. ”Det utforskar hur flyktiga vardagsglädjeämnen kan fungera både som copingmekanismer och som subtila former av motstånd.

Albumet är ett collage av samarbeten med många väldigt spännande personer.

Det gjorde att vi kunde utforska genrer och energier som annars inte hade varit tillgängliga för oss.”Genom prismat av artister med olika stilar, livserfarenheter och kulturella bakgrunder förstärker Farveblind sina ursprungliga ideal om ett kollektivt, decentraliserat projekt: genom att bjuda in ett brett spektrum av medverkande fångar *Micro Pleasures* – producerat av Farveblind och mixat av Gustav Brunn (Viagra Boys, Yung Lean) – organiskt den turbulenta tid vi lever i.

Den imponerande listan av gästartister inkluderar itcallsme I, Sean Michael Seldorf Flaherty (USERS), k.flay, Elliphant, Jesse Clasen (Foreign Air), Sebastian Monti, Jesse Markin, Emmeline och Django Django.”Vi vill verkligen samarbeta med artister, inte bara sångare,” säger Magnus. ”Det tvingar oss tre att vara kreativa i nya riktningar och håller processen levande.

Jag tror också att vi har skapat en slags sandlåda som andra artister kan leka i, där de kan kliva lite utanför det de vanligtvis skulle göra i sina egna projekt.”Förstasingeln ”Salary Man”, med explosiv sång av USERS Sean Michael Seldorf Flaherty, är en syrlig techno-house-skildring av kontorskulturen, medan den spänningsdrivna ”Battle Lady-Like”, med Jesse Clasen från Foreign Air, för tankarna till Dave Arnold och tidiga Soulwax – som en intensiv jaktscen i en futuristisk spionfilm.

Tredje singeln ”Natural Behaviour” låter den brittiska artisten Emmeline stå för sången och visar en mer atmosfärisk och introspektiv sida av Farveblinds uttryck.”Jag började tänka på någon som väntar på att någons naturliga beteende ska förändras,” säger Emmeline om låten. ”Och hur det kan vara ganska meningslöst.

Kanske utspelar sig låten i en klubb vid världens ände, där vi alla undrar varför gräset växer uppåt, varför basgången känns hårdare när beatet slår till, varför vi straffar jorden för det den ger oss – och hur vissa mönster är svåra att bryta.”k.flays coola, lakoniska leverans på den basdrivna electro-punk-låten ”Things” lyfter liknande motsägelser i konsumtionens lockelse: ”Use it, lose it, find it, buy...